söndag 1 februari 2009

Ibland stannar världen upp lite grann. Ja vardagen och alla händelser runt omkring fortsätter snurra som vanligt, men de hakar liksom inte tag.

Pebbles har skrivit om sin memory lane, det är viktigt att komma ihåg saker, även om man helst vill blunda och glömma.

Jag läser i DN om boken som " vänninan" skrivit om Anna Lindh och en hand griper tag om hjärtat Anna skulle vara bland oss.

Mitt starkaste minne av Anna, var när hon var SSU ordförande och skulle hålla 1 maj tal på stora torget i Norrtälje. Jag var SSU s lokale ungdomstalare och skulle gå upp direkt efter Anna.
Att säga att jag var nervös täcker inte på långa vägar den panik jag kände. Anna var som vanligt helt briljant solen sken och torget var fullt av människor....
Jag svettades och ville bara försvinna...på något sätt tog jag mig upp i talarstolen och rörde läpparna så att det kom ut några ord.

Många år senare stannade världen ett tag när beskedet kom att någon mördat vår allas Anna.

I en av mina favoritböcker Sagan om Ringen blir Frodo stucken av svarta ryttarens konung, såret läker, men lämnar efter sig en kyla och en förnimmelse av det mörker som hugget gav upphov till.
Det är nog så jag också ser på sorg, det läker, men förnimmelsen av händelsen finns alltid kvar...ibland mer och ibland mindre.

2 kommentarer:

Anonym sa...

Ja, min vän, det är viktigt med Memory lanes trots att det riktigt bär emot ibland. Ofta är det svåra saker man minns mest. Gårdagen var för mig ett personligt helvete för jag minns den dagen som om det var igår allt hände. Igår kväll sökte jag mig till kyrkar och tände ljus och bad om fred, frihet, lycka och att vi ska få må bra med alla våra minnen. Jag tände ljus för det du gick igenom och som du delade med dig av till mig, det var en ära för mig att få det förtroendet. Många saker går man igenom utan att de egentligen drabbar en, andra sitter kvar - det kan vara de mest obetydliga sakerna för andra men för mig som person kan det vara de direkt avgörande sakerna. Alla tacklar dem på egna sätt, på det sätt som känns bäst för en själv. För mig när det gällde dig var det att bara få vara där med dig när du än behövde mig.

Hanna sa...

Tack, kram...
Skickar en länk med rykande varmt kaffe och hemmagjord chokladtårta...om länken inte funkar har du det innestående när du kommer hit nästa gång...och nästa....