Det där med demokrati

Vad är egentligen demokrati?
Svaret skiftar antagligen beroende på vem man frågar.
Jag som är född här i Sverige på 70 talet har alltid tagit demokrati för givet.
När jag var 11 år reste vi till St Petersburg (dåvarande Leningrad), det var ingen demokrati där. Soldater överallt och köer...och lite mat. Viskande på hotellrummet av befogad rädsla att vara avlyssnad och smusslande affärer när något bytte till sig ett par åtråvärda västerländska jeans mot några burkar rysk kaviar.

Hur soldaterna gick igenom all vår packning i tåget och skeptiskt bläddrade igenom min kamratpostentidning.

Varför skriver jag då detta? Det ska erkännas att mina tankar spretar en del efter att ha läst vad Johan Westerholm och Anders Widen skriver.

Är det egentligen någon skillnad på att genomsöka papperstidningar och brev, och böcker eller att genomsöka e post, bloggar, sms och chattar...jag kan inte se skillnaden.

Om inte ens riskdagsledamöter som ska besluta om nya lagar förstår vad som står , vem är det då som förstår?

Om beslutsfattare på olika nivåer, allt från ( som jag själv) kommunalpolitik till riksdag inte hinner läsa all information och inte förstår allt de beslutar om vem ska då hinna läsa och kunna förstå?

Och vem ska kritiskt kunna granska och ifrågasätta?

Det kanske är dags att vi lyfter på taket och inte nöjer oss med att ha högt i tak. Det kanske är dags att riva väggarna.
För vi som engagerar oss politiskt vill ju att så många som möjligt får ta del av det vi gör, det är ju därför vi gör det.
Jag ser ialla fall inget egenvärde i att springa på möten med ett kilo handlingar om jag inte vet på vems uppdrag jag gör det eller om jag inte vet varför.

Det är inte rimligt att alla ska kunna allt, men det är inte heller rimligt att bara några få utvalda ska ha tolkningsföreträde.

Förr i tiden under arbetarerörelsens framväxt stod man på gator och torg och talade till folket, med folket, för folket. Man skapade samlingsplatser såsom Folkets Hus och man bildade ABF för att ge alla möjlighet att lära sig mer.

Idag tar vi allt detta för givet. Jag tror inte att internet med bloggar och twittrar och allt kan ersätta det fysiska mötet, men detta kanske är vårt nya torg.
Datatrafiken är våra nya vägar.
Frågan är bara hur vi gör nu.
Ska vi bygga nya väggar eller ta bort dom ?