Det handlar om vilket samhälle vi vill leva i

I kväll hade vi en fin gäst på vårt föreningsmöte. Ingvar Carslsson, vilket Kristian skriver om här.

Ingvar Carlsson är en stor man, en riktig talare. När han talade om vad vår socialdemokratiska politik handlar om lyfte det lilla rummet i Folkets Hus.
Vi var cirka 40 personer som lyssnade.

Ingvar talade om jämlikhet, solidaritet och frihet. Den borgerliga regeringen gick till val på att få bort " utanförskapet", de gick till val med den tesen att människor som är trygga är lata och att man genom att höja avgifterna till a kassan, försämra sjukförsäkringen skulle få fler människor i arbete.

Sedan kommer lågkonjuktur och en global finanskris som vi bara sett början på.
Varslen regnar över Sverige, de arbeten som de som levt i utanförskap skulle " tvingas" ut i finns inte.
Istället tvingas folk ut i arbetslöshet, utan trygghetssystem.

Socialdemokraterna har byggt upp trygghetssystemen för att människor ska kunna känna trygghet, för att man i tider av arbetslöshet ska kunna behålla huset, lägenheten, barnen ska inte behöva byta miljö för att mamma eller pappa tillfälligt blivit av med jobbet.

Det handlar om vilket samhälle vi vill leva i.
Vi kan se hur klyftorna ökar mellan de som har och de som inte har. Där har vi en idé om alla människors lika värde, en tanke om att det med politiska beslut går att utjämna skillnaderna, att de som har delar med sig till de som har lite mindre så att vi får ett samhälle där alla ska med.
Vi vet att det går, vi var på god väg, och vi kommer att komma dit men vägen dit är lång.

Medans jag har Ingvars ord i huvet så tittar jag på kvällens svt debatt som behandlar socialförsäkringsystemen. Där hettar det till ordentligt, en cancersjuk kvinna som arbetat hela sitt liv berättar om det bemötande hon fått på försäkringskassan. Hon är alltså svårt cancersjuk och har starka mediciner, försäkringskassan drar in sjukersättningen och talar om för henne att hon ska prövas mot hela arbetsmarknaden och om inte det går kan hon få skyddat arbete.
Husmark försvarar sig med att de har lyckats i sin politik i och med att färre människor är sjukskrivna och att det är arbetslinjen som gäller.
F- kassans generaldirektör är upprörd över att kassans medarbetare utmålas som känslokalla.

Detta handlar om politik, det handlar om vilket samhälle vi vill leva i, det handlar om hur människor ska få bli bemötta, det handlar om hur samhället tar hand om sina medborgare.
Det handlar om hur våra gemensamma resurser ska fördelas. Om vi ska gemensamt finansiera skattesänkningar för de som har mest, eller om vi ska stötta och hjälpa de som mest behöver det.