Jag har idag varit på arbetsmarkandsråd i kommunen.

När det gäller att få ut långtidsarbeslösa i jobb, så är åtgärderna de samma , men benämningarna på dem skiftar.

Ta plus jobben tillexempel som Reinfeldt och gänget raljerade över så mycket i valrörelsen, när man fick makten så avskaffades plus jobben snabbt. Nu har samma regering infört något som de kallar övergångsjobb. Och skillnaden mellan plusjobben är ingen alls, förutom just namnet.

Det är inte den enda åtgärden som har bytt namn.

Det är mycket retorik kring alliansens tal om jobben. Men inte så tydlig politik.

Och vad är instegsjobb, nystartsjobb eller varför inte nyfriskjobb om inte arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

En trend hos företagen är att varsla heltidsansällda, för att sedan kunna återansälla samma person men nu som timvikare.

När det gäller försäkringskassans nya hårdare regler så möts arbetsföremdlingen ofta av människor som har ett läkarintyg på att de är sjuka och inte alls arbetsföra, men försäkringskassan nekar ersättning så det blir till att prövas mot hela arbetsmarkanden i alla fall, även om man inte kan jobba pga av sjukdom.

Sedan ska ju ingen hänsyn tas till om jobbet ligger i andra delen av landet, och personen har familj som bor här.

Så ser verkligheten ut.

Sett i det ljuset ter sig moderaternas förslag om max gräns på dagis som än mer verklighetsfrånvänt.

Ingen förklarar detta bättre än min favorit Magnus Betnér.

Jag lyckades inte få in länken på rätt ställe, men på inlägget före finns den.....